MENY
Idag tänker jag ägna mig åt hantverksarbete -och därför nysta i en tråd kring ledarskap i relation till grupparbete i en skolkontext. Och speciellt hur jag som lärare kan fungera som en god arbetsledare för elever som arbetar med en uppgift i grupp därför skapa förutsättningar för det som Granström och Chiriac (Granström & Chiriac, 2011) benämner som det äkta grupparbetet.
Bakgrunden till att jag vill lyfta denna fråga är dels att med hög sannolikhet kommer en stor del av elevernas framtida aktiviteter i deras yrkesliv genomföras genom olika projekt och delar av arbetet kommer därför med nödvändighet organiseras och genomföras i grupp. Och i relation till detta så kommer det existera både informella och formella ledare som har som syfte att inte bara säkerställa att resultatet från grupparbetet blir så bra som möjligt utan också att varje enskild gruppmedlem känner delaktighet och har erhållit förutsättningar för ett gott lärande och genomförande.
Ett annat skäl för att lyfta fram grupparbete och ledarskap, är att lärande genom grupparbete är ett försummat arbetssätt för lärande inom den svenska skolan trots att det existerar forskning som visar att det är ett effektivt sätt för att lära om det genomförs på ett korrekt sätt med ett gott ledarskap från läraren (Granström & Chiriac, 2011).
Jag kommer även i mitt utvecklingsarbete för den verksamhetsförlagda delen av KPF utbildningen låta eleverna arbeta med en uppgift i grupp. Därför blir detta blogginlägg också en del av mitt eget lärande för att konstruera och planera för uppgiften på ett sätt som skapar förutsättningar för det goda grupparbetet men som också tydliggör centrala delar av mitt eget ledarskap.
En anledning till varför grupparbetet är försummat i skolan är att det uppfattas som utmanande för lärare och elever i relation till det egna arbetet. Men varför är det utmanande trots att vi vet att det är i den sociala kontexten som gruppen utgör existerar goda förutsättningar för lärande genom t.ex. återkoppling och kamratlärande?
Alternativt uttryckt varför existerar det ett motstånd mot grupparbetet även om vi som lärare är fullt införstådda om betydelsen av sociala kontexten för lärande och som explicit kommer till uttryck i Vygotskijs proximalzonteori (Jönsson, 2013). Eller för att citera Vanja Lozic sammanfattning av Forsdal Frykelund forskning om grupparbete att vi har kunskaper om att ”grupparbete utvecklar intellektuella och sociala förmågor såsom begreppsinlärning, problemlösning, demokratiskt arbetssätt, språklig kommunikation och förmåga till samarbete” (Lozic, 2019)
Sannolikt så ligger utmaningarna i sättet vi som lärare utformar uppgiften och hur eleverna ska arbeta med den och vårt stöd som arbetsledare i processen när eleverna ska genomföra uppgiften. Andra faktorer som hur stor gruppen ska vara, sammansättningen av gruppen och yttre arbetsförhållanden som vilka lokaler vi har tillgängliga för genomförandet har även betydelse (Granström & Chiriac, 2011).
I mitt eget arbete med att konstruera en gruppuppgift, har jag därför valt att i den skriftliga instruktionen till uppgiften som eleverna erhåller tydligt formulera att det rör sig om ett s.k. äkta grupparbete (Granström & Chiriac, 2011) där ingen aktivitet i grupparbetet är klar innan alla i gruppen har förstått och kan lösa aktiviteten själv. Och detta gäller naturligtvis för hela uppgiften. Jag har även explicit uttryckt att eleverna inte bara kommer bedömas individuellt utan även i grupp. På detta sätt är tanken att eleverna ska använda sig av kamratlärande och speciellt då aktiviteter delas upp och inte genomförs av alla.
Jag har även valt att arbeta med mindre grupper på 3 personer per grupp så att det är fullt möjligt för alla att vara aktiva. Det underlättar även mitt eget arbete med återkoppling och möjligheterna att få syn på vad som händer i gruppen. Det kan eventuellt förekomma någon eller några grupper med 4 beroende på elevantal. Jag har dock inte gjort ett genomtänkt och icke slumpmässigt urval av gruppmedlemmar som (Granström & Chiriac, 2011) förslår eftersom jag anser att det kan vara problematisk ur ett likvärdighetsperspektiv.
Min egen aktiva roll genom hela arbetet är att agera katalysator för eleverna att komma igång och avsluta vid behov och arbeta med återkoppling och korrigeringar. Jag har även en roll för att skapa goda yttre förutsättningar som en bra arbetsmiljö. Till sist jag har explicit innan uppgiften ska genomföras kommunicerat min bedömningsgrund i relation till deras lärandemål som är aktuella. Även kunskapskraven är kommunicerade. Och jag har i förväg delat min bedömningsmatris även om detta kan uppfattas som styrande.
Jag kommer spela in grupparbetet på min GoPro och genomföra ett antal elevintervjuer efter att de har genomfört grupparbetet för att kunna analysera utfallet och t.ex. jämföra mot forskningen om grupparbete och lärarens ledarskap som framförs av (Granström & Chiriac, 2011) och (Lozic, 2019).
Med andra ord jag kommer med säkerhet ha skäl för att återkomma till detta i ett senare blogginlägg, men nu ser jag med spänning fram emot nästa vecka när eleverna ska genomföra grupparbetet.
Litteraturförteckning
Granström, K., & Chiriac, E. (2011). Grupparbete-en försummad möjlighet. i G. Berg, F. Sundh, & C. Wede (RED), Lärare som Ledare i och utanför klassrummet (ss. 153-161). Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. Lund: gleerups.
Lozic, V. (2019). Grupparbete – en utmaning för både lärare och elever. Hämtat från Skolverket: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/grupparbete---en-utmaning-for-bade-larare-och-elever
Det är verkligen spännande med grupparbeten! Jag gillar tanken att ”kräva” samarbete i grupperna, att en del av grupparbetet är att alla ska förstå. Men jag blir nyfiken på hur din gruppbedömning sedan påverkar elevernas betyg? Om den bedömningen vägs in i betyget, hur du motiverar det i relation till kunskapskraven? Funderar på om det inte blir problematiskt att t ex sänka en elevs betyg med hänvisning till att hen inte kunde få hela gruppen att förstå en lösning, eller att få gruppen att fungera?
Hej Anna! Jag funderade även kring detta med grupp bedömningen och resonerade kring detta med min LLU. Dock så landade jag i att det t.ex. är möjligt att göra en bedömning av förmågan kommunikation som utgör en del av kunskapskraven i sin helhet med även i sina delar.
/Claes
Det ska bli spännande och höra hur det går med ditt utvecklingsarbete. Sedan förstår jag faktiskt inte alls varför Granström & Chirac säger att man ska göra ett genomtänkt och icke-slumpmässigt urval av gruppmedlemmar. Tvärtom konstaterades i en av de artiklar jag läste till NT4 att man inte ska försöka konstruera grupper för att på det sättet indirekt påverka grupprocesser, det är helt enkelt ett alldeles för osäkert sätt. Istället är det bättre (hävdade de) att försöka påverka grupprocesser direkt i en grupp då de pågår.
Jag uppskattade att få läsa om idéerna kring hur man kan åstadkomma ett äkta grupparbete. Jag har använt mig av ett grupparbete i en kurs som jag undervisar och här tenderade gruppmedlemmarna att dela upp arbetet mellan sig och lösa varsin del. Att lära sig att strukturera arbetsdelning kan i och för sig vara lärorikt men man vill ju samtidigt att alla gruppmedlemmar ska få ta till sig all kunskap. Här skulle jag ha använt mig av den regel som du beskriver som säger att samtliga gruppmedlemmar kan lösa uppgiften själva.
"I mitt eget arbete med att konstruera en gruppuppgift, har jag därför valt att i den skriftliga instruktionen till uppgiften som eleverna erhåller tydligt formulera att det rör sig om ett s.k. äkta grupparbete (Granström & Chiriac, 2011) där ingen aktivitet i grupparbetet är klar innan alla i gruppen har förstått och kan lösa aktiviteten själv."
Jag kommer att ta med mig den definitionen ut i mitt arbete som lärare. Jag har också konstruerade en grupp uppgift som en del av mitt utvecklingsarbete och utan tillgång till definitionen ovan lyckades jag konstruera en äkta gruppuppgift. Det gjorde jag genom att få eleverna att presentera resultat av grupparbetet individuellt. Det vill säga, jag fick grupperna att utföra en hypotesprövningsuppgift tillsammans och sedan presenterar resultaten individuellt med video inspelningar. Det fungerade kanon bra.
Intressant inlägg. Jag är dock kritisk till Granströms och Hammar Chiriacs benämning äkta grupparbete och begränsa det till grupparbeten där alla är fullständigt insatta i allt. Om syftet är att eleverna lär sig ett mycket specifikt ämnesinnehåll är det så klart viktigt att alla förstår alla delar av grupparbetet. Men som du också nämner kan syftet vara att träna på att arbeta i grupp. I arbetslivet arbetar man i många grupper där man inte nödvändigtvis är fullt insatt i alla delar. Jag tycker Hammar Chiriacs uppdelning i fem olika typer av grupparbeten i kapitel 5 i leda lärande ger en mer nyanserad bild.
Intressant inlägg. Jag är dock kritisk till Granströms och Hammar Chiriacs benämning äkta grupparbete och begränsa det till grupparbeten där alla är fullständigt insatta i allt. Om syftet är att eleverna lär sig ett mycket specifikt ämnesinnehåll är det så klart viktigt att alla förstår alla delar av grupparbetet. Men som du också nämner kan syftet vara att träna på att arbeta i grupp. I arbetslivet arbetar man i många grupper där man inte nödvändigtvis är fullt insatt i alla delar. Jag tycker Hammar Chiriacs uppdelning i fem olika typer av grupparbeten i kapitel 5 i leda lärande ger en mer nyanserad bild.
(Reviderat så att jag inte längre är anonym)
Det låter som en spännande utmaning att testa grupparbetet i utvecklingsprojektet!
Jag har också erfarenheter av projektarbetet ("grupparbeten") från näringslivet och andra sektorer och kan verkligen se hur bar det kan bli och hur illa det kan gå. Jag håller med om att det är synd att man inte jobbar mer med denna arbetsform i skolan och håller dessutom med att lärarna inte riktigt vet hur man ska hantera den arbetsformen. Jag funderar på om man borde förstärka kunskapen om grupparbetens förutsättningar i lärarutbildningen, tillsammans med en del gruppsykologi, för att bättre hantera och bemöta utmaningar med denna fantastiska arbetsform.
Jag uppskattade att få läsa om idéerna kring hur man kan åstadkomma ett äkta grupparbete. Jag har använt mig av ett grupparbete i en kurs som jag undervisar och här tenderade gruppmedlemmarna att dela upp arbetet mellan sig och lösa varsin del. Att lära sig att strukturera arbetsdelning kan i och för sig vara lärorikt men man vill ju samtidigt att alla gruppmedlemmar ska få ta till sig all kunskap. Här skulle jag ha använt mig av den regel som du beskriver som säger att samtliga gruppmedlemmar kan lösa uppgiften själva.
Spännande, jag ser fram emot att höra mer om din gruppuppgift. Jag gillar din idé om att förtydliga att alla elever i gruppen ska kunna lösa den självständigt, eller i alla fall förstå vad uppgiften handlar om. Jag uppfattar att ett sådant här arbete ska leda till kunskapsöverföring inom gruppen. Så att resultatet är att alla deltagare förstår uppgiften men att eleverna kan ha nått olika långt i sin kunskapsinhämnting.
Intressant hur du väljer att gruppera eleverna vid grupparbeten, med helst 3 men inte ett eget urval utan slumpmässigt. Min två LLUer gör olika val där den ena slumpar varje gång och den andra slumpar fast med ganska mycket egen styrning där framför allt vissa elever inte får jobba med vissa andra, för att undvika negativa aspekter av grupprocesserna, framför allt i form av för mycket oväsentligt prat med nära vänner. Den ena använder mest 2 och 2 medan den andra använder 4 eller möjligtvis 3 ibland, där 3 är en rimlig siffra för att få både taltid men även få någon form av intressant samtal.
Vet inte om förra kommentaren försvann så försöker skriva in den igen. Såg det hända på en annan blogg också.
Tyckte det var intressant just med ditt val av 3 st slumpade vid grupparbetena. Mina LLUer gör olika val där den ena brukar använda 2 elever och slumpat men med ganska mycket styrning, framför allt så att vissa inte får jobba med vissa andra där det skulle bli för mycket oväsentligt prat med nära vänner. Den andra väljer 4 eller ibland 3 men slumpar oftast helt, och där är ändå 3 st ganska bra för att få igång en givande diskussion medan det samtidigt är få nog för att få taltid för alla.
12