MENY
Ibland kan det vara av värde att studera och förstå utbildningskontexter utanför vårt egen sammanhang för att få syn på ytterligare perspektiv och aspekter. I detta inlägg som handlar om samtal som en del av kommunikationen i relation till konflikthantering är scenen satt i den sydafrikanska skolan. På denna scen hoppas jag få syn på likheter och skillnaden för samtalet om hanteringen av konflikter, men även andra möjliga sätt att arbeta på för att förebygga och förhindra konflikter i klassrummet.
Artikeln ”The teacher–learner relationship in the management of discipline in public high schools” (Mokhele, 2006) utgjorde min utgångspunkt om konflikthantering i relation till diskussionen vi hade på terminens första närträff i Karlstad. Genom artikeln fick jag en inblick i konflikthantering och klassrumsdisciplin i den sydafrikanska skolan och en bekräftelse på att ett tydligt, varmt och inkluderade ledarskap är ett gott ledarskap.
Den nämna artikeln vilar på en fallstudie av lärare på grundskola och gymnasium i 14 klassrum i den sydafrikanska skolan. Och i den förs det fram att de underliggande skälen till dåliga och konfliktfyllda elevlärarrelationer underbyggs och vilar på dåliga kunskaper om alternativ till ”corporal punishment” och därför användning av styrka för att etablera ett ledarskap (Mokhele, 2006). Ledarskap som också måste klassificeras som auktoritärt och därför sannolikt ett ledarskap med ett stort kontrollbehov.
Studien visar att de lärare som är framgångsrika i att hantera konflikter och beteendeproblem i klassrummet är de lärare som kan upprätthålla goda relationer med eleverna och därtill uppmuntra dem till självdisciplin och värdighet. Därtill använder dessa lärare familjen och andra elever som en möjlighet till att få eleverna att acceptera lärarnas ledarskap och för att etablera goda klassrumsrelationer (Mokhele, 2006).
Mer specifikt, studien visar att lärarna i sin undervisning balanserar mellan att skapa en positiv elev lärare relationer med ett behov att hantera och upprätthålla disciplinen i klassrummet och undervisningen. Och de lärare som är framgångsrika med detta, uppmuntrar gemensam respekt och värdighet genom att involvera eleverna i processen, t.ex. i policy delen av vilka regler som ska gälla. Därtill så uppmuntrar de eleverna till att ta ledarskapsroller i frågor om disciplin. Lärarna involverar och som nämndes tidigare även föräldrar i processen.
Ovanstående är i linje med (Nordahl, 2014) syn på ledarskap som förespråkar att lärare skapar och upprätthåller strukturer för tydliga förväntningar på eleverna, men även intar rollen som stöttande. Sammantaget uppvisar den sydafrikanska fallstudien att ett positivt ledarskap har likheter med detta varma men även tydliga och strukturerade auktoritativa ledarskap. Vilket även var en del av våra slutsatser från närträffen i relation om det goda ledarskapet och ett proaktivt hanterade av situationer där konflikter kan uppstå både i och utanför klassrummet inom den svenska skolan.
I relation till att involvera elever och föräldrar i policyfrågor och därför oundvikligen värdegrundsfrågor där det är viktigt att komma fram till ett gemensamt förhållningssätt kan ett lärande samtal (Embretsen, 2006) vara ett medel eftersom (och för att låna Embretsens formulering):
- Det är mycket lättare att komma överens och att förstå varandras svårigheter om alla har fått ventilera sina åsikter och funderingar öppet (ibid).
Det lärande samtalet syftar genom detta till skapa förutsättningar för varandras förståelse om hur man t.ex. i den sydafrikanska skolan ska skapa positiva elev-lärare relationer för att uppnå målet att kunna hantera konflikter och upprätthålla disciplinen i klassrummet. Med andra ord i frågor som rör värdegrundsfrågor i relation till exempel till klassrumsdisciplin i skolan, kan det lärande samtalet vara ett bra sätt för att skapa ett enhetligt och gemensamt förhållningssätt.
Även om den svenska skolan och den sydafrikanska skolans syn på disciplin och bestraffning är skilda så ser vi att sätten för att uppnå en god elev och lärarrelation och ledarskap för lärare utgår från en och samma bas nämligen att eleverna ska uppfatta läraren som emotionell, tydlig och som skapar och upprätthåller en positiv struktur för lärande. Också, det är möjligt att den svenska skolan kan lära av den sydafrikanska som involverar föräldrarna aktivt i policyfrågor kring konflikthantering och disciplinfrågor i större grad än vad jag uppfattar faktiskt sker inom den svenska skolan.
Litteraturförteckning
Embretsen, E.-L. (2006). Samtalskonst i praktiken. Rättvik: Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund.
Mokhele, P. (2006). The teacher–learner relationship in the management of discipline in public high schools. Africa Education Review.
Nordahl, T. (2014). Ledarskap i klassrummet - föreläsning med Thomas Nordahl. Hämtat från Pedagog Värmland: https://pedagogvarmland.se/filmer/ledarskap-i-klassrummet-forelasning-med-thomas-nordahl
Vad kul att läsa att begreppet "värdighet" inte har glömts bort helt. "Värdighet" är annars något som tyvärr inte syns så ofta i medier och skoldebatt (som istället ofta ersätts med begreppet "kränkning"). Citatet "- Det är mycket lättare att komma överens och att förstå varandras svårigheter om alla har fått ventilera sina åsikter och funderingar öppet!" kan nog inte ha placerats bättre!
Hej Claes!
Vad spännande att du beskrev den sydafrikanska skolan och jämförde dem med den svenska. Jag tyckte det var intressant att de verkade betona att inkludera familjen, dvs vårdnadshavarna. Jag tror det är jätteviktigt att föräldrarna och lärarna är "på samma sida" så att säga och har god kontakt, även när det gäller lärarens ledarskap och upprätthållandet av ordningsregler. I den svenska skolan känns det som att vårdnadshavare kontaktas och diskuterar utvecklingen av eleven vilket är jätteviktigt, men kanske inte så mkt om lärarens ledarskap. Kan vara värt att hämta inspiration från andra delar av världen.
Tack för en intressant parallell till den sydafrikanska skolan! Att låta eleverna vara med att utforma en policy om gemensam respekt och regler verkar vara ett bra och inkluderande sätt att skapa ordning och arbetsro i en klass, som även används här i Sverige.
Intressant läsning, det är klart att ett av våra viktigaste uppdrag är att skapa bra relationer med våra elever. Dels utifrån att skapa förutsättningar för motivera elevers motivation att söka kunskap men från ett fostrande perspektiv. Den viktiga kopplingen till familjen underlättar när det gäller att lära elever att hantera de konflikter som de hamnar i, både i skolan men också utanför skolan.
Flerstämmigheten som kan nås via olika typer av samtalsstrategier som den du nämnde tror jag är viktigt för att skapa en demokratisk och aktivt deltagande klasskultur, så att inte enstaka personer tar för sig eller får mesta delen av samtalstiden i klassrummet.
Flerstämmigheten som kan nås via olika typer av samtalsstrategier som den du nämnde tror jag är viktigt för att skapa en demokratisk och aktivt deltagande klasskultur, så att inte enstaka personer tar för sig eller får mesta delen av samtalstiden i klassrummet.
Flerstämmigheten som kan nås via olika typer av samtalsstrategier som den du nämnde tror jag är viktigt för att skapa en demokratisk och aktivt deltagande klasskultur, så att inte enstaka personer tar för sig eller får mesta delen av samtalstiden i klassrummet.
Flerstämmigheten som kan nås via olika typer av samtalsstrategier som den du nämnde tror jag är viktigt för att skapa en demokratisk och aktivt deltagande klasskultur, så att inte enstaka personer tar för sig eller får mesta delen av samtalstiden i klassrummet.
Flerstämmigheten som kan nås via olika typer av samtalsstrategier som den du nämnde tror jag är viktigt för att skapa en demokratisk och aktivt deltagande klasskultur, så att inte enstaka personer tar för sig eller får mesta delen av samtalstiden i klassrummet.
Jätteintressant. Det känns självklart att alla människor vill bli behandlade med respekt, och det är väldigt sorgligt att det finns så tydliga auktoritära strukturer både historiskt och i nutid i olika klassrum. Intressant med inkluderingen av familjen, som också andra kommenterar på här, det är något som kanske går att arbete med i utvecklingssamtalen.
10