Idag kommer jag reflektera kring arbetet med en pod eller ”podcast” som jag och andra studenter spelade in på en närträff i Karlstad augusti 2019 och som utgör en del av den kompletterande pedagogiska utbildningen för forskarutbildade.

Podcast som begrepp används för att beskriva fenomenet med att skapa digitala ljudfiler och göra dem tillgängliga på internet så att användare kan lyssna på  men även dela dem med andra användare. Ordet ”podcast” tillkom slumpmässigt när Ben Hammersley under tidspress inför en pressläggning arbetade med en artikel om fenomenet och behövde fylla ut sin text. Och i stället för att jag fyller ut med mer detaljer kring detta så delar jag istället länken till en podcast "The man who accidentally invented the word 'podcast'” där Ben Hammersley själv och målande på Oxbridge engelska beskriver hur ordet kom till för att beskriva begreppet med att skapa och göra ljudfiler tillgängliga för nedladdningar.

Med begreppet podcast utrett, är jag redo för att reflektera kring arbetet med podcasten som spelades in under höstterminens första närträff och där vi reflekterade och diskuterade specifika frågor, problem och insikter med ingång i Christoffersens text ”Professionsetik som omdömesförmåga” (Christoffersen, A. 2017). samt Nordahls föreläsning om ledarskap i klassrummet. (Nordahl 2014).

Arbetet med podden gav oss som grupp en möjlighet att etablera ett lärande kring litteraturen och videomaterial men framförallt en möjlighet till reflektion efter att lyssnat på podden. En reflektion är att podden ramas in av några bärande idéer och slutsatser. Och att dessa kan sammanfattas och inkluderas i ett förutsägbart, kontrollerande och varmt ledarskap för lärande där vi som lärare kontinuerligt ser eleverna. Där vi skapar yttre och inre motivation. Ett ledarskap där vi får syn på och kan hantera vad som händer i klassrummet. Och därför kan ingripa direkt på ett korrekt sätt från perspektiv som likvärdighet, jämställdhet, med förståelse för vad olika normer får för konsekvenser när en eller flera situationer uppstår i ett klassrum.

Förutom det som nämnts ovan är det är även viktigt att förstå och hantera lärandedynamiken i gruppen när olika områden behandlas. T.ex. är eleverna inte mentalt närvarande eller intar ett statiskt förhållningssätt och vad jag tillsammans med eleverna då kan göra för att skapa motivation och bryta osunda förhållningssätt. Och att det inte bara omfattar medel med fokus på yttre motivation i form av att drivas av kunskapskrav för att erhålla ett betyg utan även inre motivation för att vilja förstå och kunna t.ex. använda fysiken som det undervisas om i vardagen. Hur planerar jag för detta och vilka ämnesdidaktiska verktyg har jag för att detta ska vara möjligt att genomföra i undervisningen? Vad får det t.ex. för konsekvenser om vi för att skapa inre motivation tittar på en youtube video om freestyle skidåkaren Jesper Tjäder som loopar eller om vi åker till Liseberg och åker karusell när vi ska undervisa om centralrörelse, centripetalkraft och vill belysa hur och när vi kan uppleva tyngdlöshet? Vad behöver jag tänka på om jag planerar för detta så att eleverna kan göra detta till en del av sitt lärande och hur påverkar det mitt ledarskap i klassrummet i förhållande till Nordahls dimensioner?

Också genom Hattie (2003) har jag förstått att mitt ledarskap som lärare har signifikant betydelse men hur säkerställer och exekverar jag det på ett gott sätt? Gör jag det genom ett formativt förhållningssätt med återkoppling och korrigering och genom detta skapar förutsättningar för att få syn på varje enskild elev? Det är sannolikt att det är en god strategi eftersom formativ bedömning också är en sätt som har signifikant betydelse på lärande enligt Hattie (ibid). Och i det formativa synsättet ingår naturligtvis som förutsättning att läraren har en uppgift att skapa struktur, regler och förutsägbarhet när det förväntningar på eleverna på ett sätt som framkommer i podden. T.ex. genom att alltid presentera det som ska läras och på vilket sätt.

En annan aspekt från ett ledande perspektiv är att förstå hur man anpassar sitt ledarskap utifrån Nordahls fyrfältare för att uppnå en situation där man som lärare är en ”auktoritet men inte auktoritär” som diskuteras i podden? Är det så enkelt som att få syn på den enskilda eleven, vad som händer i klassrummet tillsammans med att skapa struktur och förutsägbarhet?

Sammanfattningsvis, så har jag i detta inlägg reflekterat kring arbetet av en podcast och vilka tankar det gav upphov till, men reflektionerna har varit relativt öppna med frågor som en konsekvens – frågor som jag förhoppningsvis kan erhålla svar på i framtida blogginlägg om inom ramen för kursen ”Leda lärande”.

Litteraturförteckning

Christoffersen, A. (2017). Profesionsetik som omdömesförmåga. i A. Christoffersen, Professionsetik (ss. 83-109). Lund: Gleerups.

Hattie, J. (2003). Teachers Make a Difference What is the research evidence? Australian Council for Educational Research.

Nordahl, T. (2014). Ledarskap i klassrummet - föreläsning med Thomas Nordahl. Hämtat från Pedagog Värmland: https://pedagogvarmland.se/filmer/ledarskap-i-klassrummet-forelasning-med-thomas-nordahl